Idag, den 18 mars 2022, är det premiär för filmen Jag är Zlatan. Huvudpersonen och jag har en lång historia ihop.
I början av 2000 talet fick jag en plansch på Zlatan från en mellanstadieelev som jag då undervisade. Varenda rast hittade jag eleven på just fotbollsplanen. Till varje lektion kom han in svettig, dammig eller lerig. Utseendet berodde på vilket underlaget laget spelade på. Det var fotboll som gällde. Tillsammans beslutade vi att hänga planschen på Zlatan i klassrummet så alla kunde se den. Kanske hänger den kvar? Jag vet inte för det var länge sedan jag befann mig i en skola belägen i en förort utanför Sveriges huvudstad. Kanske spelar eleven i ett av Stockholms stora lag idag? Ingen aning för jag följer inte elever på sociala medier. Det är gränsdragning mellan profession och privatliv som jag har inbyggt i mitt system. Men jag minns hur eleven så ut, att han hade en svensk mamma och en spansk pappa som var skilda och att han försökte passa in i klassen. Att skriva bokstäver och texter var inte hans favoritsysselsättning men min kollega och jag peppade honom så gott vi kunde. Han hade en önskan att bli en ny Zlatan och de gyllenbruna ögonen glittrade när han pratade om sin idol. På planen var han fri. Där fanns inga skilda föräldrar, tjocka skolböcker eller tjatiga lärare.
Vad har mina minnen att göra med morgondagens filmpremiär kanske du tänker? Allt, är mitt svar. Det finns många tjejer och killar ute i vårt land som behöver sin Zlatan. En av alla dem som jag träffat i min lärarroll är eleven som gav mig planschen. Behovet av någon som visar att alla kan lyckas i samhället har inte minskat sedan min tjänstgöring i förorten. Zlatan personifierar en livsglädje, kämparvilja och visar hur viktigt det är att hålla fokus, att prioritera sitt mål och att fortsätta på sin linje trots att många energitjuvar vill sätta käppar i hjulet för utvecklingen. Zlatan drivs av ett jävlar anamma och vill se till att framtiden blir bättre för honom och hans familj. Han är generös mot de som möter honom med respekt och tar ingen skit. Det är tydliga gränser som gäller. Han låter ingenting stoppa honom för han vill framåt. Inte ens jantelagen eller andras fördomar kommer åt honom.
Inkludering eller exkludering
Om du ser hur Zlatan tränar med sitt lag eller spelar en match så märker du att han behöver sina lagspelare för att lyckas. Han behöver vara inkluderad i gruppen för att lyckas med sin uppgift. Med den iakttagelsen är det inte sagt att Zlatans utrymme behöver begränsas. Han behöver friheten för att kunna utföra sitt uppdrag på plan. Jag tror det är samma sak för elever som behöver lite mer. Balansgången kan vara hårfin mellan att styra och släppa efter i klassrummet. Det handlar inte om makt eller prestige när undervisningen designas för att möta så många som möjligt i gruppen samtidigt som extra anpassningar behöver göras. Ge eleverna rätt förutsättningar från början så matchen det vill säga lektionen kan börja direkt till exempel se till att materialet får att läsa och lyssna på. Frågan ”Vem behöver hörlurar?” behöver inte förekomma i en organisation som ser till att alla elever har tillgång till hörlurar vid sin bänk för de har redan tänkt in inkludering från start. När vi som tränare inte räcker till så behöver annan expertis tas in eller som det på lärarspråk heter särskilt stöd. Samarbetet med elevhälsan och andra i kollegiet är viktigt för elevens skull. Ju fortare eleven som behöver lite mer får hjälp desto bättre blir situationen för hela laget det vill säga klassen men framför allt för eleven själv. Uppmärksamma och agera. Catch the ball.
I en grupp måste olikheter få finnas oavsett om det är på planen, i klassrummet eller i en arbetsgrupp. Uppgifterna behöver inte vara upplagda på exakt samma sätt för varje individ. Hur skulle det se ut om alla i Zlatans lag var mittfältare eller målvakter? Varför ska alla elever läsa samma sidor på samma gång? Hur gör vi med eleverna som dribblar och som har ett stort rörelsebehov i våra klassrum? Finns extratränaren såsom en resurs på plats att möta upp? Träningen det vill säga undervisningen behöver läggas upp utifrån individerna vi möter. Likvärdighet kan se olika ut för att nå målen i styrdokumenten som läraren skall utgå ifrån.
Skollagen kapitel 1 paragraf åtta fastslår att diskriminering skall motverkas vid en funktionsnedsättning. Orden inkluderar även för elever med dyslexi eller annan läs- och skrivproblematik. Trots att elevernas förmåga och behov skall bejakas som Skollagen kapitel 3 säger så får fortfarande många elever med läs- och skrivproblematik en massa lösa stenciler med en massa textmassa framför näsan. Hur utvecklar hoppande bokstäver ett dyslektiskt barns kunskap i skolan? Det är skillnad på inhämtning av kunskap i klassrummet och lästräning med specialläraren. Är det rimligt att tro att lästräning sker genom att lägga fram en femsidig faktabaserad text om medeltiden som upptar 40 minuter av lektionen? Tror du Zlatan hade blivit just Zlatan om han tränat fotboll med ett tennisrack? Om det inlästa materialet uteblir och vi tappar hälften av våra elever som inte har samma självkänsla som Zlatan så undrar jag vilket lag vi kan presentera i årskurs 9? Kommer spelarna att gå vidare till nästa nivå?
Självkänsla
– Vad är problemet?
– Det vanliga. De tycker inte jag passar in.
– Vilka dom?
– Allihop.
Förstår du och jag hur ett barn som behöver höra och känna att hen är konstig, annorlunda och kanske dum påverkas? Tänk dig att få höra att du är konstig dag efter dag? Vad tror du händer med den psykiska hälsan hos mottagaren? Det finns för många tjejer och killar som vänder misslyckandet skolan bidrar till att skapa inåt och skadar sig själva, psykiskt eller fysiskt. De eleverna markerar inte till exempel genom att säga ”Stopp! Jag behöver stöd och jag har rätt att få hjälp!” och alla hoppar inte ut genom fönstret (tro mig, det händer att elever tar ett skutt ut genom fönstret). Kanske sitter de bara tysta och låtsas följa med i boken genom att snegla på bänkkamraten och vända blad samtidigt som hen?
Bredvid barnet finns en vårdnadshavare
Alla har inte en mamma som Zlatan hade som stöttar sin son oavsett vad, som blir förbannad, ledsen och som kämpar med såväl ekonomi som att hålla ihop familjen. I boken är hans mamma rätt uppgiven ibland när hon får ännu ett telefonsamtal från skolan om den energiske sonen och ordningsproblem. Att varje dag behöva lyfta sitt barn tar energi. Det är inte konstigt att siffror från Riksförbundet Attention visar att 44% av föräldrar till barn med NPF- diagnos blir sjukskrivna. Det är rätt många föräldraforum som påvisar att föräldrarna agerar koordinatorer mellan olika myndigheter, psykologer, coacher, vanliga föräldrar och samordnare av lek då många NPF-barn inte får frågan om de vill följa med hem efter skolan och så vidare. Serien Bokstavsbarnen exemplifierar det jag skriver om och visar hur vardagen kan se ut för en NPF-familj.
Att motivera ett barn som är helt slut på energi efter skoldagen till att sätta sig och läsa läxor är inte en enkel ekvation. Har du redan suttit i ett klassrum där pennor vässas, fläkten låter, stolarna är hårda, lektionerna byter av varandra utan pauser, lärare kommer och går, rasten blir till ett utanförskap, klasskamrater smaskar i matsalen och du måste koncentrera dig till 150% för att hänga med i undervisningen som inte är upplag utifrån din förmåga – ja, då är du inte speciellt sugen på att ta fram läxboken. Det barnet vill är att sätta sig framför skärmen i ett mörkt rum eller göra som Zlatan – ta en boll och gå ut och lira. Jag vet inte vilken stöttning Zlatans mamma fick i vardagen men idag finns många föreningar där anhöriga kan mötas såväl digitalt som fysiskt. Sträck ut en hand och ta emot hjälpen som du får. Ett telefonsamtal kan räcka för att lyfta en annan människa. Att bara vara ett lyssnande öra räcker. Agera medmänniska. Sluta ge goda råd men fråga gärna om du kan göra något för att hjälpa till eller bjud in barnet till en aktivitet.
Agentens förhållningssätt
Zlatan hade tur som sågs av Mino Raiola alias agenten. Raiola utmanade, samtalade, ledde i rätt riktning, stod kvar när det blev tjafs och lyfte fram Zlatans förmågor/styrkor. Agenten tog snacket när det hettade till med olika klubbar och personer. Behöver inte alla elever någon som tror på dem och som ser deras förutsättningar och förmågor för att sedan lotsa dem framåt i kunskapsprocessen? Raiola hade ett förhållningssätt som gynnade Zlatan i hans process. Agenten hade kunskapen om sin klient och kunde därigenom ge honom förutsättningarna att lyckas med sin konst, fotbollen. Läraren kan ses som en agent som behövs för att lyfta eleverna som behöver lite extra till exempel de med adhd/dyslexi. Men för att kunna göra det behövs kunskap och framöver allt en vilja att se eleverna lyckas i skolan år 2022. Utöver det behöver skolan ekonomiska resurser för att kunna följa Skollagen för rektorer kan inte trolla fram pengarna som inte räcker till. Om inte Zlatan hade fått hjälp med rätt förutsättningar hade han kunnat hamna på fel bana. Hur ser det ut i klassrummet idag? Exkluderas eller inkluderas eleverna med läs- och skrivproblematik? LGR22 trycker på samarbetet med hemmet och jag har läst flera böcker om just hur viktigt samarbetet mellan elevhälsan och läraren är. Vidare samarbetet mellan hemmet, skolan, forskning och politiska beslut. Allt hör ihop och kan vara avgörande för den Zlatan som vi möter i klassrummet.
Förebild
Självklart är biljetterna till filmen Jag är Zlatan redan bokade. Mina barn ska följa med, trots att ingen av dem spelar fotboll eller maniskt följer sportevenemang på TV. De ska få uppleva Zlatans livsresa, hans driv, passion och tron på sig själv när andra sviker. Huvudpersonens jävlar anamma vill jag att mina barn ska få ta del av. Kanske hittar de en förebild i Zlatan precis som min elev gjorde för länge sen?
Om du min före detta elev läser den här texten så hoppas jag att du fick som du ville i livet. Att du inte gav upp din dröm om att rocka planen precis som Zlatan gjorde trots att bokstäverna hoppade när du skulle läsa om kretsloppet. Att du inte lät någon knäcka din självkänsla så du skippade högstadiet och hamnade utanför systemet. Att du hade en Raiola som trodde på dig och såg till att du inte valde en farlig bana. Att du behöll dina gnistrande ögon, rufsiga hår och inte hängde av dig träningskläderna utan fortsatte kämpa.
Vi behöver alla en Zlatan. Vem är din?
Linda Harritz, leg. lärare.
Mamma till son med Dyslexi+.
Riksstyrelsen FDB