Frågor & Svar

Dyslexi väcker ofta många frågor – här är några av de vanligaste.

Detta är ett exempel på de typer av frågor och svar som du kan få tillgång till i vår Medlemsportal när du blir medlem i FDB.

Välj ämne:

Frågor om anpassningar och stöd

Allt beror förstås på vad barnet har behov av. Här följer en lista med exempel på extra anpassningar som kan ges till barn med dyslexi:

  • Både muntlig och skriftlig information om arbetsuppgiften.
  • Hjälp att komma igång, genomföra och avsluta arbetet.
  • Minska antalet val, sortera samt anpassa innehåll och uppgifter.
  • Anteckningshjälp. Möjlighet att få ta del av anteckningar.
  • Kortare arbetspass med planerad paus.
  • Hjälp till förförståelse, t ex att få ord förklarade.
  • Längre förberedelse inför prov.
  • Förlängd provtid och att få text uppläst.
  • Alternativa redovisningssätt av prov.
  • iPad/dator/chromebook med rättstavningsprogram, talsyntes mm
  • Inlästa läroböcker
  • Tillåtelse att använda egen mobiltelefon
  • Lathundar, formelsamling, multiplikationstabell

Kontakta skolan (rektor) igen. Skolan har ett ansvar att så långt som möjligt motverka de konsekvenser en funktionsnedsättning medför.

För en dyslektiker är de möjligheter som tillgången till en dator innebär mycket värdefulla, oavsett om arbetet ska ske i skolan eller hemmet. Om en elev som har dyslexi saknar en bra dator hemma så är det lika begränsande som om en elev med synnedsättning förvägras använda sina glasögon i hemmet när hemarbete ska ske.

Läs vad skollagen säger om skolans ansvar här.

Fler frågor och svar angående anpassningar och stöd finns under Medlemsportalen. Är du inte medlem än? Läs mer om medlemskap i FDB här.

Frågor kring dyslexi, koncentration och minne

Ja, det är tyvärr svårt med den typen av ”rabblande”, t.ex. veckodagarna, månaderna, alfabetet, multiplikationstabellen m.m.

Några förslag som kan hjälpa en elev med ett bristande närminne är till exempel att eleven får en egen lärobok att göra anteckningar i, får använda lathundar (formelsamling, multiplikationstabell mm), ges möjlighet att fotografera tavlans anteckningar och kanske också spela in lärarens genomgång om det är lämpligt beroende på hur situationen ser ut i klassen. I LÄSK-pärmen finns användbara tips och råd under kapitel 3. LÄSK står för läs-och skrivsvårigheter. LÄSK-pärmen används i skolan av pedagoger och föräldrar med barn i grundskolan och ger tips för undervisning och läxläsning. Pärmen tar upp läsinlärning, alternativa verktyg, undervisning i engelska, betygsättning, arbetsminne med mera. Bakom LÄSK-pärmen står Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn – FDB, och Dyslexiförbundet.

Fler frågor och svar angående dyslexi, koncentration och minne finns under Medlemsportalen. Är du inte medlem än? Läs mer om medlemskap i FDB här.

Frågor om nationella prov, övriga prov och läxor

Tala med klassläraren och rektor och beskriv din dotters oro. Proven kan anpassas på olika sätt och det finns till och med möjlighet att slippa göra ett delprov.

Det bästa är att eleven ändå gör alla prov med sina klasskamrater, och får de anpassningar som behövs. Om anpassningen blir av den arten att det som provet avser mäta påverkas, så är det ändå bättre att eleven får den hjälpen. Vid betygssättningen kan då inte resultatet av provet räknas med, utan eleven får redovisa sina kunskaper på annat sätt genom det arbete som eleven visat vid andra tillfällen under läsåret. Läraren kan då behöva komplettera sin sammanfattande bild av elevens förmåga med t.ex. muntliga eller skriftliga extra elevarbeten.

Ja, ditt barn har rätt att få kompensatoriska hjälpmedel och anpassningar utifrån de behov som finns. Generellt sett ska muntliga prov kunna tillämpas. Barnet ska till exempel kunna få frågorna upplästa vid behov. Om eleven och läraren och du som förälder tycker att det är en bra idé att göra provet skriftligt och sedan komplettera muntligt så är det ett fint upplägg.

Ja, du kan kräva att ditt barn får göra provet muntligt.

Läraren ger prov till sina elever främst för att kunna avgöra vilka det är av eleverna som inte uppnår kunskapskraven i sitt ämne. Om eleven inte kan redovisa sina kunskaper skriftligt, så behöver läraren därför få en alternativ redovisning av kunskaperna för att kunna göra en rättvis bedömning av elevens kunskapsnivå.

Nej, det är inte rimligt. En elev ska även i provsituationer få använda det kompensatoriska stöd som beslutats i elevens åtgärdsprogram. Jämför med den elev som har glasögon, de får behållas på också vid prov.

Vi anser att när skolan redan vet att en elev som har svårt att läsa text med ögonen, så ska eleven inte behöva utsättas för det delprov i det nationella provet som prövar läsförståelsen. Den eleven ska istället ha fått redovisa sin läsförståelse på annat sätt vid andra tillfällen under läsåret genom läsprov som lästs via öronen.

Se en debattartikel om detta här.

Fler frågor och svar om nationella prov, övriga prov och läxor finns under Medlemsportalen. Är du inte medlem än? Läs mer om medlemskap i FDB här.

Frågor om undantagsbestämmelsen ”Pysparagrafen” och betyg

När läraren ska sätta betyg så finns det en möjlighet att bortse från det som i kunskapskraven är omöjligt för eleven att klara av.

Undantagsbestämmelsen kallas ofta för ”Pysparagrafen” och kan bara användas vid mycket speciella fall. Jämför med en rullstolsburen elev, som inte kan uppfylla alla moment i ämnet idrott. Innan bestämmelsen kan användas så ska skolan ha uttömt alla möjligheter till att kompensera elevens hinder. Se mer om undantagsbestämmelsen här.

Skolan ska göra allt för att motverka en elevs funktionshinder och kan inte ”pysa” bort läsning och skrivande utan ska kompensera det hindret. En ”pysning” får ske först när ingen åtgärd hjälper.

Lämpligen via läs- och skrivhjälp, vilket det finns många möjligheter att göra. Den som har dyslexi kan både läsa och producera text med hjälp av t.ex. dator. Det finns många möjligheter att stödja eleven via läs- och skrivhjälp och allt ska prövas innan en ”pysning” kan göras.

Ett E är ett bra betyg. Skolan kräver idag mycket mer än de tidigare lägsta betygen. Mycket mer än en 1:a och mer än det tidigare betyget G. Så ett E är inte ett misslyckande!
Fler frågor och svar om Pysparagrafen och betyg finns under Medlemsportalen. Är du inte medlem än? Läs mer om medlemskap i FDB här.

Ämnesspecifika frågor

Stavningssvårigheter består oavsett ämne.

Om läraren lägger alltför stor vikt vid stavningen, ta då kontakt med skolan och ansvarig speciallärare. Att lära in glosor ord för ord fungerar sällan för en dyslektiker. Det handlar om den oftast nedsatta ordmobiliseringsförmågan. Det krävs istället en annan helhetsinlärning. Engelskaläxan bör därför handla om hela meningar och fraser, inte enstaka ord. Att lära och redovisa genom filmer är ett bra tips. Men läraren ska uppmuntra eleven till att använda rättstavningsfunktionen på datorn så att det skrivna dokumentet ser prydligare ut.

Det är förstås en tillgång att kunna multiplikationstabellen – men det är inget krav i läroplanen.

När en elev ”fastnar” i tabellpluggande så motverkas själva syftet med matematikämnet. I kursplanens inledning står det bl.a.: ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.” Misslyckas en elev med tabellen (som inte nämns i kursplanen) så tappar eleven lätt både intresse och tilltro till sin egen förmåga att förstå den förtrollande värld som matematiken är. Matematik är så mycket mer än tabeller. Se kursplanen här.

De trafikskolor som är medlemmar i STR kan erbjuda ljudstöd till körkortsboken via Inläsningstjänst. Även de elever som inte annars har tillgång till tjänsten på annat sätt har alltså möjlighet att få ljudstöd med en särskild inloggning. Kontakta trafikskolan så ordnar de en inloggning hos ILT Inläsningstjänst för detta.

Den som vill ha förlängd provtid, muntligt prov eller andra anpassningar ska ansöka om det. Då krävs det intyg om läs- och skrivsvårigheterna. Läs mer om att ta körkort här.

Fler frågor och svar om Pysparagrafen och betyg finns under Medlemsportalen. Är du inte medlem än? Läs mer om medlemskap i FDB här.
Under Medlemsportalens frågebank har vi samlat alla de vanligaste frågorna från FDB:s medlemmar. Frågor som rör allt från digitala verktyg, utredningar, anpassningar och hur man förklarar vad dyslexi innebär för kompisar och släktingar. Bli medlem och ta del av FDB:s samlade kunskap om dyslexi.

Stöd FDB och bli medlem idag