Skollagen & Rättigheter

Alla barn har rättigheter

I skollagen finns det reglerat vilka skyldigheter skolan har att stötta elever som har funktionsnedsättningar eller särskilda behov. Där framgår att alla barn har vissa rättigheter.
  • Alla barn har rätt till en skolgång där de utvecklas så långt som möjligt efter sina förutsättningar.
  • Om en elev inte når skolans kunskapsmål ska det anmälas till rektor. Eleven ska då skyndsamt få stöd inom ordinarie undervisning.
  • Om det inte räcker ska skolan se till att det görs en pedagogisk kartläggning.
  • Om eleven behöver extra stöd ska skolan utarbeta ett åtgärdsprogram.
  • Om en elev inte vill gå till skolan är rektor skyldig att undersöka varför och sätta in åtgärder.

Alla barn har rätt till skolgång där de utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Elev med funktionsnedsättning ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

§ SKOLLAGEN

3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktions-nedsättningens konsekvenser.

Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458).

Vi har sammanställt några av de viktigaste lagtexterna som berör våra barn och ungdomar med dyslexi.

Om eleven inte når målet eller mår dåligt ska det anmälas till rektor. Eleven ska då skyndsamt få stöd inom ordinarie undervisning.

§ SKOLLAGEN

Stöd i form av extra anpassningar

3 kap. 5a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2014:456).

Extra anpassningar – vad innebär det?

Exempel:

  • Hjälp med planera och strukturera sina studier. Det kan göras med hjälp av ett särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet
  • Hjälp att förstå texter, att förklara ett ämnesområde på ett annat sätt
  • Extra färdighetsträning såsom lästräning
  • Enstaka specialpedagogiska insatser under kortare tid t.ex. 2 månader
  • Särskilda läromedel eller utrustning som t.ex. tidsstöd
  • Digital teknik med anpassade programvaror

Extra anpassning innebär alltså den hjälp som alla elever har rätt till inom grundpengen dvs det ska inte krävas någon speciell ansökan om extra pengar utan insatsen ska kunna sättas in ögonblickligen!

Inget protokollfört möte, inget åtgärdsprogram behövs.

Om det inte räcker ska det anmälas till rektor.
Rektor ska se till att elevens behov skyndsamt utreds. Det handlar inte om diagnos eller utredning utan om en pedagogisk kartläggning. Alltså måste det finnas någon på skolan med den kompetensen. Vad är det som inte fungerar? Varför? Hur ska vi göra för att det ska fungera? Samtal med eleven, förälder, lärare, diagnostiska test osv.
Om kartläggningen visar att eleven har behov av särskilt stöd av något slag, ska han ges sådant stöd. Dvs om det står i kartläggningen att eleven behöver lurar, IPad, lugn och ro, särskild planering så ska hen alltså ha det. Det är inte bara rekommendationer om det finns pengar, utan det är en uppgjord plan som skall genomföras.

§ SKOLLAGEN
3 kapitel § 8 och 9
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, annan skolpersonal, elevens vårdnadshavare eller att det på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Då skall detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga.

Rektorn ska då se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska hen ges sådant stöd. Lag (2014:456).

Insatser som är att betrakta som särskilt stöd är
Exempelvis placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning (3 kap. 11 §), anpassad studiegång (3 kap. 12 §) eller elevassistent (prop. 2013/14:160 s. 21).

Elevens stödbehov ska bedömas mot kunskapskravet för årskursen.
Men det finns inget som hindrar en utredning om elevens särskilda svårigheter t.ex. ADHD, dyslexi, NPF utan direkt koppling till kunskapskrav.

Det kan förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter.
Vilket kan gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro.

Även i dessa fall kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först sätta in extraanpassningar.
 I de fall som lärare eller övrig skolpersonal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående, ska de göra en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn.

Om eleven behöver extra stöd så ska det utarbetas ett åtgärdsprogram.

Detta är skolans dokument för att visa vad man tänker göra för att fullgöra sin skyldighet och se till att eleven når målen. Det ska inte stå vad eleven ska göra eller skall ändra på.

Detta skall vara ett pedagogiskt åtgärdsprogram om vad skolan ska göras för att anpassa och underlätta skolarbetet för eleven. Viktigt att bestämma är också:

VEM ansvarar för att det ska ske

NÄR ska det utvärderas

HUR ska det utvärderas.

Åtgärdsprogrammet ska följas upp med jämna mellanrum, utvärderas, omarbetas, förbättras, förnyas. Hur gick det? Om det fungerade: Hur går vi vidare? Vad behåller vi? Vad kan vi utöka? Höja ribban?

Om det inte fungerade: Varför fungerade det inte? Gjorde inte nn det som bestämdes? Var eleven sjuk? La vi ribban för högt eller fel? Osv.

Tips vid åtgärdsprogram!

  • Utgå från elevens styrkor och bygg på dem t.ex. låt eleven arbeta kring ett ämne den gillar och kan: hundar, manga, LoL, motorer, Korea.
  • Skilj på behovet och hur det ska tillgodoses, det vill säga lösningen.
  • Ta gärna med frågeorden när, var, av vem och ansvarig även när det särskilda stödet beskrivs (hur).
  • Gör dokumentationen enkel och lättfattlig.

 

Sekretess

Eftersom åtgärdsprogram utgör ett beslut faller åtgärdsprogram utanför det sekretessreglerade området. Om skolan har låtit göra medicinska, psykologiska eller sociala utredningar i ärendet är uppgifterna vanligen sådana att de ska beläggas med sekretess.

På en fristående skola är därmed inte allmänna handlingar och skolan är inte skyldig att lämna ut handlingar på begäran. I fristående skolor gäller inte heller sekretessbestämmelserna i offentlighets och sekretesslagen.

Däremot finns det bestämmelser i skollagen som handlar om tystnadsplikt vid enskilt bedrivna skolor och de bestämmelserna kan ge samma skydd för vissa uppgifter.

Rektor har ansvaret för att skyndsamt utreda behovet av särskilt stöd.

 

Uppmärksamma – Utreda – Åtgärda  –  Följa upp
Skolhälsan ska kopplas in om det finns oro för barnets psykiska skolsituation.

§ SKOLLAGEN

2 kap.25-28§§

Enligt skollagen ska alla skolor ha elevhälsa

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.

 

Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses

 

8 § Diskrimineringslagen trädde i kraft 1/1 2015

Den ska främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

 

Vad innebär bristande tillgänglighet?

Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighets åtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

 

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.

 

En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden

Udantagsbestämmelsen ”Pysparagrafen” 

En elev som inte har möjlighet att nå målen trots all tillgänglig hjälp, anpassning och alternativa möjligheter att ta in och visa sin kunskap, ska bedömas efter ”pysparagrafen”. Det är INTE rätt att pysa i stället för att sätta in nödvändiga åtgärder.

Alla terminsbetyg kan pysas och det ska inte framgå i betyget att ”pysparagrafen” använts. ”Man får aldrig tillämpa PYS i stället för att sätta in särskilt stöd”

KRAV för att pysparagrafen skall tillämpas:
För att pysparagrafen ska få tillämpas krävs att en hel del krav är uppfyllda.

Det är först när all annan hjälp och stöd har erbjudits som pysparagrafen kan bli aktuell.

Pysparagrafen, eller undantagsbestämmelsen som den egentligen heter, innebär att läraren kan bortse från de delar av kunskapskraven som eleven inte kan uppfylla på grund av sin funktionsnedsättning när hen ska sätta betyg.

Se den högst aktuella film från Skolverket som du hittar här. Den pekar på en viktig sak som skolan måste tänka på när de vill använda sig av undantagsbestämmelsen för att sätta betyg:

För elever med dyslexi och andra funktionsnedsättningar måste skolan, utan att kräva diagnos, sätta in alla stödinsatser som eleven kan behöva. Det betyder att undervisningen, men även bedömningstillfällena och bedömningsutformningen ska anpassas. Undantagsbestämmelsen ska tillämpas vid betygsättning först sedan eleven fått det stöd som hen ska ha.

Anpassningar? För elever med dyslexi kan läraren till exempel anpassa undervisning genom att spela in undervisningen på film eller att läraren ger material till eleven i förväg.

Om eleven har fått allt stöd och alla anpassningar som hen behöver men ändå inte uppfyller kunskapskraven så kan undantagsbestämmelserna användas.

Viktigt är att undantagsbestämmelserna gäller för alla betygssteg, E, C eller A. Den kan användas vid både termins- och slutbetyg.

Läs mer på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/undantagsbestammelsen-vid-betygssattning

Stöd FDB och bli medlem idag